Vecka 27 (26+1)
I gravidappen står det:
Bebisen:
Barnet är nu ca 32 cm från huvud till fot, och väger ca 950 gram i början av veckan och ca 1075 gram vid veckans slut. Huden skyddas och får näring av ett lager fosterfett/vernix. Barnet samlar på sig allt mer underhudsfett men huden är fortfarande för stor i förhållande till barnets kropp. ögonfransarna är fullt utväxta och barnet suger ofta på tummen.
På liberos sida stod det såhär: Fram tills nu har barnets hjärna sett slät ut. Nu bildar hjärnan de karaktäristiska fårorna och fördjupningarna på ytan för att göra plats för alla nervcellerna. Nu vet man med säkerhet att barnet reagerar på ljus. Barnet håller faktiskt upp händerna framför ögonen när ljuset träffar dem. Barnet sover nu i längre, ostörda perioder och ibland samtidigt som du. Om barnet föddes nu skulle det ha goda chanser att överleva. Det är fantastiskt och väldigt betryggande att tänka på.
Mamman:
Du har kommit långt nu - andra trimestern är snart förbi! Hur stor din mage är beror på många faktorer - som barnets tillväxt, din kroppsbyggnad, längd, vikt, om du fött barn tidigare och om du är svullen på grund av att du samlar på dig vätska.
Kanske känner du då och då av små rytmiska kittlingar? det kan vara barnet som har hicka. Det är ofarligt och kan komma i minutlånga perioder flera gånger om dagen.
På liberos sida stod det såhär: Livmodern når nu upp till den nedersta delen av bröstkorgen. Barnet känner vad mamman känner. Om man är uttråkad, trött eller stressad märker barnet det. Det reagerar på de stresshormoner som kroppen producerar. Om något gör en rädd reagerar barnet på adrenalinet i ens blod. Det reagerar också på positiva saker, t.ex. när man känner sig glad, nöjd och älskad. Alla endorfiner strömmar med mammans blod via navelsträngen till barnet. Barnet kanske har börjat få en bestämd dygnsrymt? Det kan gå att ana ett mönster. Stämmer det överens med mammans? Eller är det någon som lever livet i magen mitt i natten?
Egna tankar:
Senaste dagarna så ligger bebis super långt ner, tror hon ligger med huvud uppe för det känns som att hon är där nere och sprattlar med fötterna. Det känns som att hon sparkas och har sig just vid blåsan och längre ner och det är inte den trevligaste känslan, hoppas det inte blir något favoritställe att ligga på. Hon brukar ligga på olika ställen under dagarna, högt upp på morgonen och sen höger och vänster sida under dagen men nu ligger hon därnere efter morgonen och bara är där och sprattlar och sparkas hela tiden.
Annars mår jag bra som vanligt. Hade lite problem med att sova för en vecka sen, det gjorde super ont i revbenen när jag låg på sidan. Det vart ömt bara efter 10 min men nu har det försvunnit och sover riktigt bra igen. Det onda jag hade i höften tidigare har jag inte heller känt något mer så vet inte om det var något jag fått pga att jag inte tränat på länge eller om de var lite foglossning.
Har försökt tänka lite mer på att göra knipövningar och fokuserar även mest på att göra övningar som stärker bål, rygg och inre magmusklerna när vi tränar. Det pratades om gratis gravidvattengympa då vi var på föräldraträff sist, barnmorskan skulle nämna mer info på sista föräldraträffen som är nu på måndag så det blir intressant att höra. Simning är något jag gillar mycket och speciellt nu så är det ett super skönt sätt att träna på. Du tränar både styrka för hela kroppen + konditionsträning men pga att man är i vatten är det ändå väldigt avslappnande och mycket mindre tungt/påfrestande för kroppen.
Lilla ärtans dygnsrytm är lite olika just nu. Jag märker att det är en stor utvecklingsperiod i magen nu för förut var hon aktiv på morgonen, lite på dagen och mycket igen efter kl 17 på kvällen. Nu har hon varit vaken men väldigt lugn på morgonen och kvällen och bara rört sig lite grann och på dagen är hon vaken nästan hela tiden och sprattlar och har sig massor. Och här en dag kände jag henne jätte lite några gånger bara på hela dagen så då verkade hon sova massor. Men oavsett krämpor eller inte så är det så mysigt att ha henne därinne, jag älskar att ligga kvar på morgonen och bara känna på kulan och när hon sparkar tillbaka när man buffar på henne. Lilla busiga hjärtat! ♥