Vecka 28 (27+1)
I gravidappen står det:
Bebisen:
Barnet är nu ca 34 cm från huvud till fot och väger cirka 1,1 kg i början av veckan och 1,23 kg vid veckans slut. Skulle det födas nu har det stora chanser att klara sig.
Enligt amerikanska undersökningar finns det indikationer på att barnet redan nu kan börja drömma.
Mamman:
Det är en kraftig tillväxtperiod mellan vecka 28-32. Livmodern fortsätter att växa och du kan känna ett tryck upp mot bröstkorgen. Det kan vara en lite obehaglig känsla. Barnet är livligt i magen och kan ibland hindra dig i din nattsömn. Försök att bulla upp med ordentligt med kuddar mellan knän och under magen för att hitta en så avslappnande sovställning som möjligt.
Egna tankar:
Så himla fort veckorna går! Sista trimestern snart och mindre än 100 dagar innan vi får träffa vår lilla ärta.
Veckan som varit har nog varit den första där det känts lite jobbigt. Tisdag eftermiddag/kväll så fick jag från ingenstans massor med sammandragningar, har haft sammandragningar innan men inte mer än 2-3 stycken på en dag. Det höll i sig hela kvällen och kom ca var 20e minut och ibland tätare. Tog ett bad och då släppte det en stund men det kom sen tillbaka igen. Lyckades iaf somna men vaknade 4 av att jag var super kissnödig och efter jag klev upp så satte det igång direkt.
På onsdagen så började det ganska direkt efter jag klivit upp och höll igen på hela dagen lite från och till. På eftermiddagen så kom det tätt igen, 10 min mellan och ibland mindre än 5. De gör ju inte ont men när den når sin hårdaste punkt så tar det verkligen hårt och är fruktansvärt obehagligt. Tog ett bad igen och fick sova hela natten utan en enda sammandragning. På torsdag så var det mycket lugnare men mot eftermiddagen så började det lite grann igen. Men det känns som att det redan då trappats ner massor och igår och idag har jag haft någon enstaka men verkligen inte som innan så det verkar som att livmodern verkligen bara övade.
Igår så tröck det verkligen på massor från livmodern också, inte neråt utan uppåt. Kändes som min magsäck skulle sprängas och var super uppblåst samtidigt som jag bara kunde andas små andetag. Lyckades ändå träna och det var mest jobbigt när jag stod upp och gick. Idag känns allt i alla fall bra men gissar på att det blir lite tyngre framöver, det är ju trots allt en kraftig tillväxtperiod både för livmodern och bebisen.
Sover gör jag fortfarande bra men jag tror att kissandet på natten kanske har börjat nu, har iaf vaknat och behövt gå senaste 2 nätterna. Utöver det så är nog allt som vanligt, jag mår bra och bebis verkar må bra. Hon sparkar massor därinne och verkar riktigt pigg mest hela dagen.
Sista bilden ovanför tog vi för att man får en liten inblick i hur stor bebis det faktiskt är därinne nu. Hon är ju ca 34 cm från topp till tå och även om hon nu inte ligger raklång så börjar man förstå att det blir allt trängre därinne. Tänkt att hon ryms!? det är ju otroligt att våra kroppar och naturen överhuvudtaget ser till att allting fungerar som det ska och att hon har den plats hon behöver för att utvecklas och bli en färdig bebis.
Det känns i alla fall att hon är mycket större och hon verkar väldigt stark, ibland känns det som att hon ska trycka sig ut eller försöker spela fotboll därinne. En busig och bestämd liten tjej blir det nog.