Vecka 23 (22+1)
I gravidappen står det:
Bebisen:
Barner är ca 27 cm långt mellan huvud och fot och väger ca 465 g i början av veckan och ca 550 g vid veckans slut. Man kan fortfarande ana skelett och organ genom barnets hud. Dess hörsel förbättras och barnet kan nu urskilja olika ljud både inifrån och utanför den gravida kvinnans kropp. När ert barn föds kommer det att känna igen era röster på både tonläge och på rytm.
Mamman:
Allteftersom magen växer så påverkas din matsmältning, du kan uppleva förstoppningsproblem eller halsbränna. Halsbränna kan lindras om du äter många små mellanmål istället för färre rejäla måltider. En promenad efter maten kan också hjälpa.
Kanske kan du nu känna barnets kroppsdelar genom bukväggen, en liten fot eller ett knä? ligamenten som håller upp livmodern töjer sig i takt med att livmodern och barnet växer, det kan ibland orsaka obehag i sidan av magen. Obehaget bör försvinna om du vilar.
Egna tankar:
Eftersom jag mår jätte bra så tänkte jag nämna lite om besöket hos barnmorskan vi hade i veckan. Vägde mig och har gått upp 1 kg från inskrivning i V 7 till nu. Jag lägger som sagt ingen större energi på min vikt, jag äter bra, mycket och näringsrikt, bebis växer som hon ska och då får jag gå upp de jag går upp vare sig de är lite eller lite mer. Hade bra järnvärde, blodsocker och även blodtryck. Tror mitt järnvärde var ca 133 eller 139 och hon rekommendera mig att börja äta järntabletter varannan dag även fast mitt värde är bra. Ska testa äta 1 tablett varannan dag och se vad mitt värde är vid nästa besök den 9e februari. Har haft magont i samband med tabletterna och om mitt värde är bra så är det ju egentligen kanske onödigt att äta dem så får se.
Vi fick lyssna på bebisens hjärta men barnmorskan skulle bara höra snabbt den här gången så det gick verkligen fort. Nästa gång ska hon lyssna längre och även räkna, då ska vi passa på att filma en liten bit så att man kan låta bekanta höra lite och spara den till oss själva.
Bebis växer på och sparkar och bökar massor. Hon är oftast väldigt aktiv på morgonen innan och efter jag klivit upp och äver mycket på eftermiddagen/kvällen/natten men däremellan hinner jag känna henne massor också så hon är verkligen livlig. Har ju inte haft några problem med humörsvängningar, upplever nästan att det är ännu bättre nu än innan jag vart gravid. Var lite blödig där ett tag i början av graviditeten, jag tänkte otroligt mycket och var ledsen över hur saker är och att jag ju vill att vårt barn ska få det bästa. Det gick över efter att jag kommit fram till att jag inte kan göra något åt situationen och att det oavsett aldrig blir som förr.
Utöver det så har jag haft 3-4 stunder under graviditeten där jag blivit ledsen och bara gråtit av lycka, kärlek och rädsla att jag ska förlora Mattias eller lilla ärtan. Senast var idag, vi såg en film och i filmen hade mannen varit otrogen. På slutet så började jag gråta och sen kom det verkligen floder av tårar. Jag älskar Mattias så mycket och jag hoppas att jag aldrig behöver vara med om att han är otrogen eller att jag förlorar han på något sätt. Samma med lilla ärtan, jag älskar henne också redan så och vet inte vad jag skulle ta mig till ifall det skulle hända henne något i magen eller under förlossningen. Det utspätt med lite extra hormoner gjorde att jag helt enkelt bara grät massor i någon minut och sen var det över efter att jag pratat lite med Mattias.
Som tur är vet jag vars jag har Mattias och ingen av oss skulle kunna göra något som otrohet mot varandra. Jag är glad för att vi pratat mycket om det och är överens om att vi aldrig vill utsätta vårt barn för skilda föräldrar och varannan vecka hos mamma och varannan hos pappa osv. Jag vet vad det gör med en och jag vet också att det är så för en väldigt stor del av alla barn med separerade föräldrar.